Nu känns det konstigt..

Alla dina kläder är rena och ligger fint i sina lådor och väntar på dig.

Finns inte ett enda skitigt plagg av dina kläder som behöver tvättas..

Och alla kläder jag tvättar är mina egna.

Jag vet att jag alltid klagat innan, på att du använde massor av kläder så att tvätthögen blev extrem.

Men det får den lov att bli, bara du kommer hem.

Jag kommer aldrig klaga på dig igen, jag lovar.

Hade jag bara fått ha dig hemma, så hade jag kunnat tvätta dygnet runt..

Vill inte att det ska vara över nu.

Vill att livet ska vara rättvist mot oss.

Vill att du ska komma hem till mig igen..

"Närsom klockorna har stannat, och tiden tycks stå still, och man inte vågar säga, det man längst i hjärtat vill. Då ska vi ta varandras händer, då ska vi minnas denna dag och förstå vad som än händer, är det alltid du och jag"

Det är ju så.

Jag tänker inte lämna din sida.. 

Jag känner ju dig..

Jag vet vem du är.

Det ska ingen få ta ifrån mig, någonsin.

Jag bär ringen i en kedja runt halsen.

Den ska få vara där och symbolisera min kärlek till dig.

Snälla, älskling.. 

Kom hem nu.

Jag orkar inte utan dig längre!

Om du vore här..

Då skulle jag krama dig..

Länge.

Jag skulle berätta för dig hur mycket jag har saknat dig.

Och hur otroligt mycket jag älskar dig.

Jag skulle smeka dig över kinden..

Jag skulle då lova dig att jag aldrig någonsin släpper taget om dig igen.

Imorgon har det gått ett år sedan vi träffades.

Idag för ett år sedan pratade vi i telefon.

Länge.

Vi skrattade massor..

Idag är det ett år sedan det började pirra i min mage.

Under ett år har det fortsatt pirra i min mage..

Nu finns du inte hos mig längre..

Och det gör så ont.

Kommer du missa vårt barns uppväxt?

Jag vill inte det.

Jag vill att du ska komma hem..

Jag vill att vi ska fortsätta vårt liv, njuta av varandra och njuta av våran lille son.

Jag vill så mycket.

Alla drömmar har gått i kras.

Varför måste livet vara så orättvist?

Nuff, Jag Älskar Dig.

Härifrån Till Evigheten.

Idag, imorgon och föralltid.